Den här bloggen beskriver “Vatikanens” (nickname) väg till att bli japansk mästare i Street Fighter 4 😉

Vatikanen är redan en välkänd Street Fighter-legend i Arboga, men är nu redo att ta även Japan med storm.
Till sin hjälp har han ett stort studielån och en enorm vilja att trots sin icke-existerande talang fortsätta till sista andetaget.

Dag 1 – Don’t talk about the card!

Ett måste för alla seriösa Street Fighter-spelare i Japan är ett eget, personligt kort som användas för att samla poäng, limitera ditt val av karaktär till endast en stackars sate du tvingas spela med resten av ditt liv, och ge alla andra chansen att se hur mycket lägre nivå du har uppkommit i jämförelese med dem.

Vatikanen kände att det rätta stället att börja sin karriär är i modedistriket Shibuya. Efter cirka en timmes, onekligen planerat, promenerande för att finna det perfekta stället valdes en arkadhall som nog hade sett sina bättre dagar ett par decennier tidigare.  En kort språngmarsh upp till fjärde våningen, och det blir helt tyst. Uppenbarligen har Vatikanens rykte hunnit före honom. Detta är kändisskapets stora baksida.
Förväntningarna var höga när han intog den lediga platsen vid maskinen, valde sin välbeprövade karaktär, Makoto…. och åkte på storstryk, OH THE YEAH!, av spelets omtalade toptier, Yun.

Men Vatikanen känner inte till ordet “ge upp” (vilket egentligen är två ord, but I digress), och han var snabbt uppe på benen igen… för att sätta sig vid maskinen bredvid och ta sig an en ny motståndare. Denna gång mötte han en Dhalsim-spelare med en 24 matchers win streak. Nu visade dock Vatikanen prov på sin enorma förmåga, och fullständigt krossade sin motståndare, varpå han utbrast “INGEN, dashar från Vatikanen!”

Men…  hur var det nu med det där kortet vi kom för att införskaffa? Efter en kaffe visade Vatikanen upp sina japanskakunskaper och växlade sin 1000 yen-sedel till mynt och skaffade sig ett helt eget, personligt Super Street Fighter 4: Arcade Edition (komplett med nytt artwork) kort.

Efter att totalt ha missförstått hur man registrerar sin karaktär på kortet, var Vatikanen igång på riktigt:

“Jag fick igång ett bra flow, av tur och mashing. Det mest minnesvärda ögonblicket var när en Gouki-spelare ännu en gång försökte få in sin cross-up tatsu på min wake-up, då han fick smaka på l fukiage, h fukiage jumpcancel till ex axe-kick till KO, varpå Japanen brevid mig (inte gouiki-spelaren) sa ‘Nice’ och jag Arigatou på min bredaste Arboga-japanska jag kunde. Win Streak: 3. Sen kom samma Yun sedan innan och perfectade mig i en rond, då fick det räcka för denna gång.”

Även de stora hjältarna vet när det är dags att lägga sig, och Vatikanen kände att en Win Streak på 3 matcher är ett helt ok resultat sin första dag i ett främmande land.
Men Vatikanen är inte den som flyr med svansen mellan benen, och han kommer tillbaka vid ett senare skede för att ålägga sin hämnd på Shibuya.